Klimatstrategier

Ny forskning, sammanfattad bland annat av Arktiska rådet och UNEP (se länkar), visar alltmer att de faktorer som driver uppvärmningen i kryosfären är olika, och ibland direkt motsatta, till de processer som påverkar andra områden i världen. Exempelvis kan s.k. organiska kolpartiklar som släpps ut tillsammans med sot (black carbon, BC) vara avkylande i atmosfären i vissa regioner. Men över snötäckta ytor är det organiska kolet uppvärmande.

BC absorberar normalt solstrålning och värmer atmosfären. I Arktis och andra snötäckta områden deponeras sot på snön som gör den mörkare och att den smälter fortare. Andra kortlivade föroreningar, särskilt ozon och metan, verkar ha en förhöjd uppvärmningseffekt i Arktis smältsäsong under våren och tidig sommar. Studier av effekterna av dessa föroreningar har knappt börjat i andra kryosfärsregioner, som har ett stort och akut behov av forskning och utbyte med arktiska forskare som redan studerat dessa effekter.

Vad som händer i kryosfären har störst mänsklig och miljöpåverkan väl utanför dessa regioner, men att sambandet inte alltid uppmärksammas, vilket gör det till en utmaning för internationella beslutsfattare att ta itu med problemen med tillräcklig skyndsamhet. Även om endast 4 miljoner människor bor i den arktiska regionen, 40 miljoner i Himalaya, och ingen (permanent) på Antarktis, kommer förändringar där att påverka hundratals miljoner människor över hela världen, bland dem några av jordens fattigaste befolkningar. Den lägsta höjningen av havsytans nivå på 1 meter som nu prognoseras till år 2100 grundat på kryosfärens snabba avsmältning kommer att påverka nästan 150 miljoner människor som i dag lever i kustområden – över 100 miljoner av dessa i Asien. Kanske av störst betydelse i detta sammanhang är att permafrostområden och havsbotten i den Arktiska bassängen kan tina upp har potential att frigöra lika mycket kol (både som metan och CO2) som för närvarande finns i atmosfären i dag. Läckande metan, som en växthusgas mer än 20 gånger mer kraftfull än CO2, kan under en relativt kort tidsperiod snabbt accelerera den globala uppvärmningen som ytterligare minskar reflektionsförmågan från havsis. Många talar om att havsisen i Arktis kan vara helt borta under sommaren inom de närmaste 20 åren, kanske tidigare.

Slutligen, är tidsperioden för kryosfären kortare än för världen som en helhet.  Arktis har redan värmts mer än 2 gånger det globala medelvärdet. Även om klimatforskare har börjat fokusera på att det krävs ett allt tidigare maximum i CO2-utsläppen för att undvika icke-reversibla förändringar i kryosfären har tidskalan för kryosfären krympt ytterligare. Inför en förlust av sommarhavsisen redan före 2050 i Arktis, och försvinnandet av många glaciärer ännu tidigare räcker det inte att klimatpolitiken inriktar sig på lösningar till slutet av detta århundrade. Väsentliga delar av kryosfären kan redan gått förlorade.  Det kräver åtgärder som kan ge resultat betydligt snabbare, redan inom de närmaste 20-30 åren.

Kryosfären är därför annorlunda och kräver andra och kompletterande klimatlösningar än världen som helhet. ICCI arbetar därför med att

• belysa den svåra och utsatta situationen för kryosfären, dess snabba förändringar och deras globala konsekvenser;
• informera klimatförhandlare och världssamfundet av de viktiga skillnaderna i klimatets utveckling och dynamik som driver klimatförändringarna i kryosfären;
• samla nätverk av icke-statliga organisationer, forskare och politiker att utveckla politiska lösningar baserade kryosfärens specifika klimatbehov och bidra till arbetet inom statliga och mellanstatliga organisationer när lämpliga tillfällen gives;
• erhålla finansiering för integrerade projekt mellan regioner och discipliner, som samlar en rad organisationer och enskilda (t.ex. Arktis, Himalaya och Antarktis  liksom experter på sot och andra kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar) som normalt inte samarbetar om dessa frågor;

Fokus på CO2 och förhandlingarna om ett effektivt globalt klimatavtal kommer att förbli grundläggande för ett långsiktigt skydd och bevarande av så mycket av kryosfären som möjligt. ICCI är en stark förespråkare för kraftfulla åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser genom att dra uppmärksamheten till konsekvenserna och effekterna av utsläppen av långlivade växthusgaser och de förändringar för kryosfären och klimatet globalt som detta orsakar. Men eftersom kryosfären kräver lösningar på kort sikt, inom de närmaste 20-30 åren, arbetar ICCI också för att få tillstånd effektiva åtgärder för att

snabbt minska utsläppen av kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar (Short-lived Climate Pollutants, SLCPs) som sot (black carbon) och marknära ozon (som inte omfattas av Kyotoprotokollet) och metan (en Kyoto-gas med betydligt större uppvärmningspotential än vad som hittills varit känt).